Karl XII:s hästar Thotten, Brilliant och Brandklipparen

Nästan lika välkända som de svenska kungarna är hästarna som de red. Få av hästarna är så mytomspunnen som Karl XII:s häst Brandklipparen; om det nu var en häst som bar namnet eller om det gick i arv mellan flera hästar. I slaget vid Lund 1676 red Karl XII hästen Thotten men bytte till Brilliant som var en av det dussin arabiska och spanska hästar som Karl XII fick av Ludvig XIV. Det är bara att hoppas att kungarna anlitade dåtidens motsvarighet till adacta när de förhandlade om allt från hästar till taktäckningsplåt. Brilliant, en stor, ädel vit hingst, stupade dock i slaget vid Lund och det sägs att ryttaren Håkan Stråhle erbjöd Karl XII sin häst som blev Brandklipparen. Brandklipparen ska ha överlevt slaget i Poltava och Turkiet för att slutligen dö i Lund. Hästen sägs ha blivit begravd i högkvarterets trädgård och vid utgrävningar 1979 fann man också ett hästskelett som var omsorgsfullt begravt. Ingen vet dock säkert om det är Brandklipparen.

Prinsessan Eugenie

Vi förflyttar oss bakåt i tiden till år 1858 som var ett stort år för de svenska kvinnorna. Den här posten handlar inte om en kung men om en prinsessa som är historisk på många vis och förtjänar att bli omskriven mer. Prinsessan Eugenie var dotter till Oskar I och Josefina och hon var en av de första svenska kvinnorna som blev myndighetsförklarad. När regeringen beslöt att ogifta kvinnor skulle vara myndiga tog hon beslutet att aldrig gifta sig. På så vis skulle hon kunna vara fri och att ingen man skulle bestämma över henne. Hon gick i ledet för den moderna kvinnan, idag är det ingen som höjer på ögonbrynen när kvinnor går den här kursen eller arbetar. Det här var mycket ovanligt för hennes era och särskilt en prinsessa skulle gifta sig med någon utländsk prins och få barn. Eugenie valde istället att hänge sig åt konsten och välgörenheten.

Säkerhet för kungafamiljen

Med jämna mellanrum diskuteras det kring hur säkerheten kring kungafamiljen skall kunna vidhållas. I Sverige är det Ståthållarämbetet som ansvarar för att de kungliga slotten skall vara skyddade. De bedriver sitt arbete i samråd med bland annat säkerhetspolisen och Garnisonavdelningarna. Medlemmarna av kungahuset vistas aldrig i offentligheten utan att ha med sig säkerhetsvakter, även om de ofta är civilt klädda. Det finns med största sannolikhet en hel del arbete som sker utan medborgarnas visshet, vilket kanske vore en affärsidé att skriva böcker om. Om det lockar någon finns det bra artiklar om näthandel på länken. Under pandemin med Corona har kungafamiljen exempelvis oftare framträtt digitalt än tidigare, vilket också är en del av säkerhetstänket som finns till för att skydda landets monark. Det har tidigare kommit klagomål om att säkerheten vid kungahuset är för dålig, men nu verkar det med andra ord som att man tar pandemin på allvar.

Inreda som en kung

Sveriges monarki har hundraåriga anor, och lika länge som monarkin har existerat har Sveriges monarker sett till att omge sig med möblemang av finaste slag. Möblemang har hämtats hem ifrån alla världens hörn till den svenska konungen, och liksom med mycket annat i hovet har det sällan snålats. Vissa av våra regenter har till och med haft rykte om sig att vara särskilt förtjusta i det extravaganta, både vad gäller kläder och inredning. Sällan har dock kungliga möbler gjort sådant väsen av sig som vid det “Holsteinska raseriet”. Det var då som Karl XII tillsammans med sin kusin Fredrik IV av Holstein-Gottorp gjorde Stockholms gator osäkra genom att kasta ut möbler genom fönster. Man roade sig även med upptåg såsom att rida runt i staden och rycka peruker och hattar av stadens invånare. Crescendot uppnåddes när de attackerade kungens ministrar genom att kasta körsbärskärnor på dem. Nog ställde väl vår erövrarkonung till med en hel del hyss i sina yngre dagar, men kanske krävs det lite revolt för att bygga en stormakt. Får du tankar om nya möbler som anstår en konung, kan du alltid kika in här.

Gamla trasiga möbler

Den svenska stormaktstiden

En gång i tiden var Sverige ett välkänt krigsland. När detta hände definieras olika men de flesta anser att epoken inleddes år 1611 i och med Gustav II Adolfs kröning. Stormaktstiden sägs ha avslutats genom fredsavtalet i det Stora nordiska kriget år 1721 i Nystad. Att kriga på den tiden skiljer sig mycket år från hur dagens krigföring ser ut. Männen som gick ut i krig behövde en bra fysik även om de inte hade tillgång till bra proteinpulver. Då de inte hade tillgång till dagens utvecklade sjukvård kunde en tämligen enkel åkomma bli ödesdiger.

Karta över dagens Sverige

Hade Karl XII ett fast hem egentligen?

Den 16 april 1700 lämnade Karl XII Stockholm. Det var sista gången han återsåg sin födelsestad för de kommande 18 åren, fram till sin död, spenderade han på resande fot i olika fältslag; det finns ju en anledning till varför han kallas för krigarkungen. Men tro inte att han lämnade över styret för Sverige till någon av sina underhuggare, inte en chans. Karl XII styrde landet genom tät brevväxling med rådet i Stockholm. Under sex års tid styrde kungen Sverige från Osmanska riket dit han tvingats fly efter kapitulationen i Perevolotjna. Jag har funderat en hel del på det här med att leva utan ett fast hem, som Karl XII gjorde, och kommit fram till att det inte är något för mig. Även om jag har bott utomlands längre perioder blev jag otroligt glad när det damp ner ett brev från Restate om deras tjänster. Jag insåg snabbt ur bra det är att äga sin lägenhet istället för att hyra.

Istanbul, en del av det Osmanska riket

Möblera som en kunglighet

Kungligheters möblemang har i alla tider behövt fungera i såväl representativa som privata sammanhang. I dag är guldpläterade fåtöljer och gigantiska lampfötter ett minne blott och det är nättare och mer stilrena möbler som gäller. Det finns möbelleverantörer på nätet och jag bestämde mig för att kolla deras möbler för att hitta inspiration till min tolkning av kungligheternas möblemang. Fast hos mig ligger fokus mer på privat än representativ användning. Men det finns inget som hindrar mig från att sova på sidenlakan och torka mig på handdukar gjorda av finaste linne när jag kliver ur badkaret.

Guldpläterad tron från förr

Dofta som en kunglighet

Parfym är en produkt som i alla tider har räknats som lyxkonsumtion, fast idag används den av nästan alla. En gång i tiden var det enbart kungligheter som använde parfym eller de som var extremt rika. Historien går så tillbaka flera årtusenden före Kristus men om vi tar i Europa så använde man torkade örter och blommor i behållare som bars kring halsen för att dofta gott. Den “blöta” och moderna parfymen som vi känner till idag med alkohol, introducerades på 1300-talet av drottning Elizabeth av Ungern. Det dröjde till 1500-talet innan det blev riktigt populärt, och det var genom att Katarina av Medici tog med parfym till Frankrike när hon blev drottning. Än idag räknas Frankrike som den riktigt stora parfymtillverkaren. Världens äldsta parfym som ännu är i bruk är 4711, en cologne som fanns redan på 1700-talet. Tänk på det nästa gång du ska köpa en ny parfym att det faktiskt går att lukta som kungligheterna gjorde en gång i tiden.

Parfymen 4711 och en bok